Efter en veckas hagvila tog jag Havanna till stallet och gjorde iordning henne för en liten ridtur. Hon var hur snäll som helst och surade inte till sådär som bara hon kan göra ibland.

Vi red först till paddocken och red några varv där i alla gångarter, sedan red vi in i skogen för att sedan komma ut bakom byn vi måste passera för att komma hem. Det var där hon började bli lite skeptiskt, kan man säga.

Det var en gnäggande islandshingst i ena hagen, sedan massor brevlådor, en bil parkerad, sedan två hagar med nyfikna hästar på båda sidorna, en skata i ett träd, ett staket, en VATTENSPRIDARE och mer brevlådor!

Det tog ett litet tag för oss att passera byn, ja.

Men förutom allt det här som sitter i huvudet kändes hon mycket mer framåt än sist jag red henne, så jag tror att vii bara behöver bygga lite muskler så blir hon nog lite mer energisk att rida :) Jag skulle behöva en ryttare som kunde rida före henne med Mio så att vi verkligen kunde flänga lite galoppintervaller utan att hon stannar för att hon blir lite trött i benen. Det är inte lätt att va liten ;)