Så går det...

Mio ville inte följa med in för att gå ett litet ridpass, så istället kutade både han och Havanna fram och tillbaka i hagen, upp och nedför backarna och jag gick efter... Tänkte precis ge upp och komma tillbaka för att rida senare eftersom jag inte ville att de skulle springa och snubbla, och vad gör inte ponnyn om inte går omkull. Han var snabbt upp på fötter igen men först tyckte jag att han haltade lite. Fångade efter några försiktiga minuter in honom, han hade insett att det inte var någon idé att springa ifrån mig och sedan gick vi in till stallet. Jag travade honom för hand och kollade benen och klämde lite här och där för att se att han inte hade ont eller hade sträckt sig någonstans. Ingen reaktion alls. Men någon ridtur blev det inte.
Hoppas nu att det inte blir något allvarligt som visar sig senare...
 
Sen fick både han och Havanna grimmor på sig i hagen, jag tycker inte om att behöva ha det då jag är rädd att de ska fastna och sen är det alltid så tråkigt att försöka hitta grimman när de har kliat av sig den någonstans i stora sommarhagen...
Så går det om man är svårfångad.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Blandat   Foto   Havanna   Hästrelaterat   Millano   Personligt