Älskar höstvädret! Perfekt ridväder, svalt, soligtm, blåser lite lagomt och fina färger på fält och skog :) Sen att det finns mycket stubbåkar osv. att rida på gör det ju inte sämre ;)

 

I måndags blev det en längre tur med Mio till mitt absolut bästa ridställe, det är väl ca 5 km att rida dit via skogen men när man väl är där finns det massor sandstigar i tallskog att rida på i full galopp, perfekta klätterbackar och en liten men jätterolig terrängslinga! Det är nog tur att det ligger en bit hemifrån annars hade jag bara hoppat terrängbanan varje dag ;P Mio var trots tjockismagen, avsaknaden av muskler och lite halvdålig kondition på hugget så att det bara var att tuta o köra, så kul tyckte vi båda!!

 

Igår hade jag och Havanna en mindre kul dag, hon surade rejält när jag försökte löslongera henne, slutade med att jag knäppte på grimskaften och tränade stanna och backa. Vi avslutade där.

 

Idag fick jag hjälp av syrran att rida Mio och själv satte jag mig på Havanna. Jag och Havanna fokuserade på att dressyra lite, på unghästvis... Ett litet bock och kick kom självklart, tyvärr föll jag inte av och fortsatte plåga Havanna med att hålla galoppen. Det känns som om vi faktiskt snart skulle kunna komma ut på en liten minitävling, om det kommer något lämpligt framöver och med lite mer träning förstås!

 

Appropå tävling arrangerar klubben i närheten både dressyrkörning, precesionskörning och tömkörning i mitten av september. Jag erkänner att jag är sugen på att delta med Mio, men det skulle krävas lite träning. Vet inte om jag vågar tömköra på en tävlingsplats.. Då kanske körgrenarna passar bättre :) Vi skulle dock ha en bra chans om vi började träna på det, eftersom Mio redan nu går i form vid både körning och tömkörning och jag gör båda delarna i alla gångarter. Vi får se helt enkelt ;D

 

Nu när hästarna har haft en lite längre viloperiod och jag lyckats sätta upp en tillfällig korall så jobbar vi med att hitta tillbaka till ett sammarbete genom Monty Roberts metod. Mio hade ett pass igår, som jag avslutade med lite trickträning för skojs skull och imorse tog jag Havanna några varv i rundpaddocken. Hon svarade förvånansvärt fort på mina signaler, ibland kan det ta lång tid för henne att visa tillit. Jag tror att det blir bra om vi jobbar lite mer i rundpaddocken innan jag sitter upp på henne nu, det känns rätt, däremot är jag väldigt ridsugen då jag bara ridit någon enstaka gång på två veckor, det är otroligt för att vara jag, men det blir nog en ridtur på ponnyn ikväll :)

 

Nu blev det ett sådant där lite längre uppehåll, på sommaren försvinner tiden lika snabbt som man ramlar av hästen, och det går fort!

Hästarna har haft lite långledigt, jag har haft långväga vänner här i en vecka och massor av småsaker tar lite mer tid än vad man tror. Min stuga är inte klar, men nu känns det åtminstone som om saker och ting börjar falla på plats även om jag saknar värme! Brr, det börjar bli kyligt på nätterna nu...

 

Det som tar upp mycket av min tid just nu är mina nya familjemedlemmar;

Minerale (Minna) & Milton (Mille)

De är ena sekunden överallt och andra sekunden sover de flera timmar och är urmysiga :)

Stolt ägare till 3 underbara katter, 1 ponnybuse och fodervärd till världens sötaste storhäst. Lägg där till familjens gemensamma katt så har jag lyckats få lite mer djur till den här gården, det är så det ska vara ;)

Min lilla sockertopp fick hoppa lite idag :)

 

Hon är så rolig för till skillnad mot Mio så vinklar hon nästan aldrig öronen bakåt för att lyssna på ryttaren oavsett vad denna säger för något. Mio däremot har nästan alltid ett eller två öron bakåt för att lyssna på om matte säger något viktigt, det gör hon oftast inte. Detta blev ett litet sidospår som inte var särskilt viktigt direkt...

 

Havanna fick som sagt skutta lite, vi ställde upp ett hinder på diagonalen och tränade på att hon skulle landa i rätt galopp efter hindret. Det klarade hon utmärkt, blev fel en gång men då försökte hon rätta även om hon inte fick med sig bakbenen. Sedan fick hon även själv taxera fram till hindret och när hon kom långt ifrån fick hon sträcka ut, men hon tvekade inte. Hon kom för nära en gång och rev hindret men blev inte mindre framåt för det utan var på det igen utan problem. En guldstjärna till Havanna idag :D

 

 

Jag och min faster Anna red igår ut på Mio och Havanna under kvällen :) Havanna skötte sig super och Mio med för den delen.

När vi red hemåt började åska på andra sidan bergen, så utan att det mullra och skrämde hästarna så kunde vi se stora häftiga blixtar på den rosa, lila och blåa himlen. Riktigt coolt :)

Insåg att det blev en rät lång rubrik idag. Men så är det ibland.

 

Havanna var snäll idag (det vill säga EFTER att jag fått in henne från hagen). Men hon kompenserade det med att vara jätteduktig vid ridningen istället :)

 

Jag red till paddocken, gjorde lite volter, serpentiner och snett igenom i skritt och trav och fokuserade lite mer på att hon skulle vara eftergiven än hur runda volterna blev idag. Hon är fortfarande lite vinglig och är det inte en bog som sticker ut här så är det ett bakben som vinglar ut där.

Sen gjorde vi lite galoppfattningar, bytte varv genom att rida snett igenom och öka galoppen, det är en rätt häftig känsla :) Emellan galoppfattningarna satt jag ner i traven under kortsidorna, det blir ju rätt naturligt att sitta ner när du precis saktat av från galoppen och ska fatta en ny snart igen. Det bekymrade inte Havanna ett dugg, men sen har jag ju ridit lite barbacka på henne också så jag trodde inte det skulle vara ett problem heller.

I slutet av ridpasset körde min pappa förbi paddocken med traktor, Havannas kanske mest farligaste fiende, tror hon själv i alla fall. Pappa körde lite fram och tillbaka på utsidan av paddocken och Havanna var på helspänn ibörjan men efter ett tag gick det hur bra som helst att stå stilla och titta på den otroligt läskiga röda jätten.

Vi hann med att öva på en hel del idag, Havanna var rätt trött när vi kom tillbaka, vilket jag tycker är gulligt för hon blir så go efter man ridit henne :)

 

Efter en veckas hagvila tog jag Havanna till stallet och gjorde iordning henne för en liten ridtur. Hon var hur snäll som helst och surade inte till sådär som bara hon kan göra ibland.

Vi red först till paddocken och red några varv där i alla gångarter, sedan red vi in i skogen för att sedan komma ut bakom byn vi måste passera för att komma hem. Det var där hon började bli lite skeptiskt, kan man säga.

Det var en gnäggande islandshingst i ena hagen, sedan massor brevlådor, en bil parkerad, sedan två hagar med nyfikna hästar på båda sidorna, en skata i ett träd, ett staket, en VATTENSPRIDARE och mer brevlådor!

Det tog ett litet tag för oss att passera byn, ja.

Men förutom allt det här som sitter i huvudet kändes hon mycket mer framåt än sist jag red henne, så jag tror att vii bara behöver bygga lite muskler så blir hon nog lite mer energisk att rida :) Jag skulle behöva en ryttare som kunde rida före henne med Mio så att vi verkligen kunde flänga lite galoppintervaller utan att hon stannar för att hon blir lite trött i benen. Det är inte lätt att va liten ;)

 

Idag var han precis lika pigg och framåt som vanligt och vi körde lite basic dressyr och hoppade några småhinder. Det bekymrade han inte det minsta och han drog verkligen fram till hindrena, annars brukar man bara ha en smal balansgång där du vid minsta misstag eller tvekan får en vägran.

 

Mio ville inte följa med in för att gå ett litet ridpass, så istället kutade både han och Havanna fram och tillbaka i hagen, upp och nedför backarna och jag gick efter... Tänkte precis ge upp och komma tillbaka för att rida senare eftersom jag inte ville att de skulle springa och snubbla, och vad gör inte ponnyn om inte går omkull. Han var snabbt upp på fötter igen men först tyckte jag att han haltade lite. Fångade efter några försiktiga minuter in honom, han hade insett att det inte var någon idé att springa ifrån mig och sedan gick vi in till stallet. Jag travade honom för hand och kollade benen och klämde lite här och där för att se att han inte hade ont eller hade sträckt sig någonstans. Ingen reaktion alls. Men någon ridtur blev det inte.
Hoppas nu att det inte blir något allvarligt som visar sig senare...

 

Sen fick både han och Havanna grimmor på sig i hagen, jag tycker inte om att behöva ha det då jag är rädd att de ska fastna och sen är det alltid så tråkigt att försöka hitta grimman när de har kliat av sig den någonstans i stora sommarhagen...

Så går det om man är svårfångad.

Mio hade träningsverk sedan vårt äventyr för två dagar sedan, vilket märktes både igår och idag.

Jag har haft min underbara gamla vän Lisa på besök och hon har inte direkt tyckt om Mio, pga. möjligtvis några större dumheter från ponnyns sida. I alla fall, hon brukar vara modig att ge sig upp på hästryggen när hon kommer ändå och igår hade Mio så mycket träningsverk så han knappt ville galoppera.

Idag gick det lite bättre, han var den perfekta ridskoleponnyn! Det trodde jag aldrig om honom, jag var helt ärligt förvånad att han inte hittade på ett enda litet hyss på två dagar!

 

Ena sekunden är han en ängel och den andra, när matte inte har fullt fokus på honom, sliter han sig och galopperar lugnt hemåt.

Vi var vid vår lilla terrängbana. Som är 3 km hemifrån. Anledningen till att jag stod på marken var för att jag skulle bygga upp hinder då de inte var i så bra skick. Jag var klar med 7 av 8. Då slet han sig som sagt. Och galopperar lugnt hemåt. Hoppar över hindrena. Ca 60-80 cm höga blev de. Jag trodde jag hade en chans att hinna ikapp honom när han galopperade så sakta. Så jag rusa efter, i full kareta och flög över mina nybyggda terränghinder som en profosionell häcklöpare. Jag hade ingen chans. Jag hittade min ponny hemma på havreåkern. Han käkade havre.

 

Normala personer hade kanske erkänt sig besegrade men jag vägrade, så när jag fångat in min ponny red vi tillbaka till terrängbanan, hoppade den två gånger och sedan skrittade vi hem. Då var jag någorlunda nöjd med min ponny. Men bara lite. Ponnybuse...

 

 

Jag har bestämt mig för att;

1. Havanna får en veckas vila och sen ska vi se hur pigg hon är att arbeta, är hon inte det får hon några veckor till.

2. Bli frisk från min förkylning jag har haft i ungefär tre veckor, jag börjar bli trött på att det ska ta en halv dag att piggna till för att sedan inte hinna allt man vill hinna...

3. Skaffa en kaninunge :) Vi får se när, hur, vad osv. men jag lutar åt en renrasig lejonhuvad honkanin och eventuellt en avelshane ;)

 

Pluttponnyn Mio var inte på humör idag och jobbade inte på så bra som igår. Blev ett alldeles för kort pass, men vi hoppade lite studs och bråkade lite, det börjar kännas att jag inte rider lektioner längre...

 

 

Havanna var inte heller på humör, idag skulle hon inte heller komma fram till mig i hagen. Men idag var jag beslutsam och vägrade ge upp, hade kunnat stå där i timmar tills jag fått in henne. Dock behövdes inte det, med lite list fick jag henne att kapitulera!

Hon fick också studsa lite, men det var otroligt läskiga hinder jag hade så det tog lite tid att få henne att gå i närheten av dem...

Dessutom var hon inte ett dugg framåt idag heller, om än lite mer fokuserad. Jag funderar på om hon är inne i en växtperiod och om hon kanske behöver några veckors vila, vi får se...

 

 

 

Till mina två hästar; 21 balar hösilage, jag tror kanske att vi kommer få lite över med tanke på att vi får vänta tills det är rätt kallt innan vi kan öpnna dem, de tar ju inte slut så snabbt på endast två hästar, fast det beror på om de får fri tillgång eller inte, får de välja själva slukar de nog en bal rätt snabbt :P