Min lilla sockertopp fick hoppa lite idag :)

 

Hon är så rolig för till skillnad mot Mio så vinklar hon nästan aldrig öronen bakåt för att lyssna på ryttaren oavsett vad denna säger för något. Mio däremot har nästan alltid ett eller två öron bakåt för att lyssna på om matte säger något viktigt, det gör hon oftast inte. Detta blev ett litet sidospår som inte var särskilt viktigt direkt...

 

Havanna fick som sagt skutta lite, vi ställde upp ett hinder på diagonalen och tränade på att hon skulle landa i rätt galopp efter hindret. Det klarade hon utmärkt, blev fel en gång men då försökte hon rätta även om hon inte fick med sig bakbenen. Sedan fick hon även själv taxera fram till hindret och när hon kom långt ifrån fick hon sträcka ut, men hon tvekade inte. Hon kom för nära en gång och rev hindret men blev inte mindre framåt för det utan var på det igen utan problem. En guldstjärna till Havanna idag :D

 

 

Jag och min faster Anna red igår ut på Mio och Havanna under kvällen :) Havanna skötte sig super och Mio med för den delen.

När vi red hemåt började åska på andra sidan bergen, så utan att det mullra och skrämde hästarna så kunde vi se stora häftiga blixtar på den rosa, lila och blåa himlen. Riktigt coolt :)

Insåg att det blev en rät lång rubrik idag. Men så är det ibland.

 

Havanna var snäll idag (det vill säga EFTER att jag fått in henne från hagen). Men hon kompenserade det med att vara jätteduktig vid ridningen istället :)

 

Jag red till paddocken, gjorde lite volter, serpentiner och snett igenom i skritt och trav och fokuserade lite mer på att hon skulle vara eftergiven än hur runda volterna blev idag. Hon är fortfarande lite vinglig och är det inte en bog som sticker ut här så är det ett bakben som vinglar ut där.

Sen gjorde vi lite galoppfattningar, bytte varv genom att rida snett igenom och öka galoppen, det är en rätt häftig känsla :) Emellan galoppfattningarna satt jag ner i traven under kortsidorna, det blir ju rätt naturligt att sitta ner när du precis saktat av från galoppen och ska fatta en ny snart igen. Det bekymrade inte Havanna ett dugg, men sen har jag ju ridit lite barbacka på henne också så jag trodde inte det skulle vara ett problem heller.

I slutet av ridpasset körde min pappa förbi paddocken med traktor, Havannas kanske mest farligaste fiende, tror hon själv i alla fall. Pappa körde lite fram och tillbaka på utsidan av paddocken och Havanna var på helspänn ibörjan men efter ett tag gick det hur bra som helst att stå stilla och titta på den otroligt läskiga röda jätten.

Vi hann med att öva på en hel del idag, Havanna var rätt trött när vi kom tillbaka, vilket jag tycker är gulligt för hon blir så go efter man ridit henne :)

 

Efter en veckas hagvila tog jag Havanna till stallet och gjorde iordning henne för en liten ridtur. Hon var hur snäll som helst och surade inte till sådär som bara hon kan göra ibland.

Vi red först till paddocken och red några varv där i alla gångarter, sedan red vi in i skogen för att sedan komma ut bakom byn vi måste passera för att komma hem. Det var där hon började bli lite skeptiskt, kan man säga.

Det var en gnäggande islandshingst i ena hagen, sedan massor brevlådor, en bil parkerad, sedan två hagar med nyfikna hästar på båda sidorna, en skata i ett träd, ett staket, en VATTENSPRIDARE och mer brevlådor!

Det tog ett litet tag för oss att passera byn, ja.

Men förutom allt det här som sitter i huvudet kändes hon mycket mer framåt än sist jag red henne, så jag tror att vii bara behöver bygga lite muskler så blir hon nog lite mer energisk att rida :) Jag skulle behöva en ryttare som kunde rida före henne med Mio så att vi verkligen kunde flänga lite galoppintervaller utan att hon stannar för att hon blir lite trött i benen. Det är inte lätt att va liten ;)

 

Idag var han precis lika pigg och framåt som vanligt och vi körde lite basic dressyr och hoppade några småhinder. Det bekymrade han inte det minsta och han drog verkligen fram till hindrena, annars brukar man bara ha en smal balansgång där du vid minsta misstag eller tvekan får en vägran.

 

Mio ville inte följa med in för att gå ett litet ridpass, så istället kutade både han och Havanna fram och tillbaka i hagen, upp och nedför backarna och jag gick efter... Tänkte precis ge upp och komma tillbaka för att rida senare eftersom jag inte ville att de skulle springa och snubbla, och vad gör inte ponnyn om inte går omkull. Han var snabbt upp på fötter igen men först tyckte jag att han haltade lite. Fångade efter några försiktiga minuter in honom, han hade insett att det inte var någon idé att springa ifrån mig och sedan gick vi in till stallet. Jag travade honom för hand och kollade benen och klämde lite här och där för att se att han inte hade ont eller hade sträckt sig någonstans. Ingen reaktion alls. Men någon ridtur blev det inte.
Hoppas nu att det inte blir något allvarligt som visar sig senare...

 

Sen fick både han och Havanna grimmor på sig i hagen, jag tycker inte om att behöva ha det då jag är rädd att de ska fastna och sen är det alltid så tråkigt att försöka hitta grimman när de har kliat av sig den någonstans i stora sommarhagen...

Så går det om man är svårfångad.

Mio hade träningsverk sedan vårt äventyr för två dagar sedan, vilket märktes både igår och idag.

Jag har haft min underbara gamla vän Lisa på besök och hon har inte direkt tyckt om Mio, pga. möjligtvis några större dumheter från ponnyns sida. I alla fall, hon brukar vara modig att ge sig upp på hästryggen när hon kommer ändå och igår hade Mio så mycket träningsverk så han knappt ville galoppera.

Idag gick det lite bättre, han var den perfekta ridskoleponnyn! Det trodde jag aldrig om honom, jag var helt ärligt förvånad att han inte hittade på ett enda litet hyss på två dagar!

 

Ena sekunden är han en ängel och den andra, när matte inte har fullt fokus på honom, sliter han sig och galopperar lugnt hemåt.

Vi var vid vår lilla terrängbana. Som är 3 km hemifrån. Anledningen till att jag stod på marken var för att jag skulle bygga upp hinder då de inte var i så bra skick. Jag var klar med 7 av 8. Då slet han sig som sagt. Och galopperar lugnt hemåt. Hoppar över hindrena. Ca 60-80 cm höga blev de. Jag trodde jag hade en chans att hinna ikapp honom när han galopperade så sakta. Så jag rusa efter, i full kareta och flög över mina nybyggda terränghinder som en profosionell häcklöpare. Jag hade ingen chans. Jag hittade min ponny hemma på havreåkern. Han käkade havre.

 

Normala personer hade kanske erkänt sig besegrade men jag vägrade, så när jag fångat in min ponny red vi tillbaka till terrängbanan, hoppade den två gånger och sedan skrittade vi hem. Då var jag någorlunda nöjd med min ponny. Men bara lite. Ponnybuse...

 

 

Jag har bestämt mig för att;

1. Havanna får en veckas vila och sen ska vi se hur pigg hon är att arbeta, är hon inte det får hon några veckor till.

2. Bli frisk från min förkylning jag har haft i ungefär tre veckor, jag börjar bli trött på att det ska ta en halv dag att piggna till för att sedan inte hinna allt man vill hinna...

3. Skaffa en kaninunge :) Vi får se när, hur, vad osv. men jag lutar åt en renrasig lejonhuvad honkanin och eventuellt en avelshane ;)

 

Pluttponnyn Mio var inte på humör idag och jobbade inte på så bra som igår. Blev ett alldeles för kort pass, men vi hoppade lite studs och bråkade lite, det börjar kännas att jag inte rider lektioner längre...

 

 

Havanna var inte heller på humör, idag skulle hon inte heller komma fram till mig i hagen. Men idag var jag beslutsam och vägrade ge upp, hade kunnat stå där i timmar tills jag fått in henne. Dock behövdes inte det, med lite list fick jag henne att kapitulera!

Hon fick också studsa lite, men det var otroligt läskiga hinder jag hade så det tog lite tid att få henne att gå i närheten av dem...

Dessutom var hon inte ett dugg framåt idag heller, om än lite mer fokuserad. Jag funderar på om hon är inne i en växtperiod och om hon kanske behöver några veckors vila, vi får se...

 

 

 

Till mina två hästar; 21 balar hösilage, jag tror kanske att vi kommer få lite över med tanke på att vi får vänta tills det är rätt kallt innan vi kan öpnna dem, de tar ju inte slut så snabbt på endast två hästar, fast det beror på om de får fri tillgång eller inte, får de välja själva slukar de nog en bal rätt snabbt :P

 

 

Vad är en sommar utan att jag ligger och rensar ogräs i morotslandet för några hundralappar? Det är ju ingen riktig sommar utan bonnabrännan och smutsen som kommer stanna under mina naglar i veckor...

Varje år tycker jag det är lika fruktansvärt jobbigt att ligga i gassande sol i flera timmar, få jord i munnen och röda knän. Varje år har jag gjort det i åtminstone tio år, antagligen mer, enda anledningen till att jag rensade i år var för att vara social med mina gamla vänner från grundskolan, vi kom fram till att vi var uråldriga...

Jag var lat och gjorde ingenting med hästarna idag heller, det var lite dåligt med tid efter att jag rensat klart och alldeles för varmt. Nu är det nästan svalt men nu är jag helt slut... Nya tag imorgon, då hoppas vi på lite svalare väder och arbetsvilliga hästar :)

 

 

Det har varit varmt och skönt hela dagen idag, 25 grader i skuggan... Det brukar vara uppskattat men håller man på med hästar är det ingen jättehit, det är för varmt för att rida och stackars hästarna blir trötta och slöa av värmen plus att det alltid är en massa bromsar på dem hela tiden, inte så kul med andra ord!

 

Så vad hittar man på då om man är lite småförkyld och inte badsugen en toppendag? Jo såklart man städar sadelkammaren då istället :) Tog någon timme men nu är det ordning och reda och allt hänger på sin plats! Så skönt när man vet vad grejerna ligger och inte behöver leta för att hitta det man söker. Det som är kvar att göra är att tvätta lite schabrak och dylikt sen ligger jag 'i fas' med min imaginära 'att göra lista'.

 

 

Jag fick ett litet smakprov av fotografen Antonia Ericson, som enligt mig gjorde ett riktigt hästjobb med kameran :)

 

...har jag försökt få Mio att stå stilla mer än 10 sekunder. Idag stod han stilla underbara 10 minuter! Under de 10 minuterna fick jag klänga och klättra hur mycket som helst på honom, han tog inte ett steg, så jag stod raklång på hans rygg och balanserade på ett ben, då tror man ju att det är precis i det ögonblicket han kommer rusa iväg och så hade det säkert varit alla andra dagar förutom idag!

 

Fotograferingen gick bra med andra ord. Nu väntar jag spänt på att få se resultatet :)

 

Jag vet att jag kan vara rätt svår att få på bild, eller rättare sagt mycket svår... Men när det kommer till mina hästar vill jag gärna ha många och bra bilder på mig och dem, gärna lite filmer vid ridning osv.

Så idag är en liten speciell dag, jag har lyckats locka hit en fotograf med hjälp av Havannas lockar och Mios små trick. Jag har rätt höga förväntningar, kommer självklart rida barbacka i vit klänning, vem vill inte det liksom?!

 

Jag och Mio gjorde nyss ett pass med galoppintervaller. Jag kan avslöja att vi båda tyckte det var roligt att leka ponnygalopp, även om vi inte sprang för fullt idag. Vi hade mer av ett arbetstempo och långa sträckor, men vi var lite busiga och körde rivstart från halt till galopp och även en och annan spurt i slutet ;)

 

Jag, min syster och hennes kompis var ute och red nu på kvällen, det var härligt väder och vi turades om att rida Havanna och Mio i varierade gångarter. Havanna var superduktig och ställde upp på det mesta, hade det varit en annan 4-åring hade jag aldrig släppt upp varken min syster eller hennes kompis, men Havanna sköter sig så bra så det inte är några problem alls. Mio var väl hyffsat snäll och blev för några minuter en riktig lektionsponny, när jag lekte ridlärare för min syster :)

 

Nu har jag gått igenom alla bilderna jag tog idag och även hagbilder från några dagar sen, sammanlagt 615 bilder. Jag valde ut de bästa och redigerade dem efter förmåga, de är endast 35 styckna. Det brukar bli såhär när jag fotograferar...

 

Jag var ute hos hästarna nu på kvällen med kameran under en timme, vilket resulterade i 480 bilder på hästar, blommor och en och annan fågel :) Det var fridfullt att sitta på avstånd och se hur hästarna betade och då och då kikade upp för att fundera på vad jag gjorde för något. Tillsist gick Mio fram för att hälsa och pröva om det gick att äta min sko. Det gick inte, eller så smakade det inte särskilt gott för han gick sen vidare till gräset...

 

Skuttade lite på Mio, kollade om han kunde hoppa med den stora gräsmagen och visst kunde han det! :) Vi dressyra  lite i uppvärmningen, han var pigg och ville byta galopp hela tiden :/ Vi måste nog träna bort det där så vi kan gå i rätt galopp i rätt varv längre tid en en halv minut... Men han var som sagt fin och vi började på ca 30 cm och hoppa fram, sedan var vi rätt snabbt uppe på 70-80 cm och det var inga problem det heller :)

 

En unghäst, en handhäst, det kan gå lite hursomhelst. Det var ungefär så jag tänkte när jag igår tog ut Havanna och Mio samtidigt för en liten motionsrunda. Det gick hur bra som helst så länge vi bara skrittade, men eftersom det var oändliga mängder av flugor och framförallt dessa underbart irreterande bromsarna så övergick vi snart i högre hastigheter.

 

Det gick hyffsat ibörjan, svårigheterna var att hålla Havanna på gott humör så hon inte sparkade mot Mio när hon surar ihop (tack och lov är de barfota båda två) och att få Mio att inte springa före eller hamna efter. En utmaning kan man säga, vi klarade det dock bra alla tre och lyckades få ihop det tillslut. Appropå att Havanna galopperar samlat som jag skrev häromdagen, jag kan nu bekräfta det ännu mer för när hon galopperar kan Mio, som är mycket mindre, lugnt trava bredvid! Visst, han har ponnytrav i blodet men han är inte direkt snabbt inom den disciplinen.